Tävling på skoj

Eller det var vad jag tänkte att det skulle bli när jag efteranmälde mig i sista stund till lydnadstävlingarna som arrangerades på "Hundens dag" i Bro centrum i samband med "Fest i byn" (lokala festligheter av nåt slag). Hade blivit inspirerad av en tjej som bröt på ett väldigt bra sätt mitt i ett elitprogram på tävlingar förra helgen, hon bommade något moment och då bröt hon mitt i ett kommande moment där hunden gjorde något bra, tackade för sig och sprang av banan för att belöna. Jag tänkte att det där är ju faktiskt riktigt smart, skarp tävlingsträning som alternativ till en mer lyckad tävling, ochvågade mig på at anmäla oss trots att vi inte är riktigt klara för tvåan än.

Känslan av att vara avslappnad och busig förbyttes förstås till ett rätt ordentligt illamående och "vadihelveteharjaggettmiginpåärjagdumihuvudet- tankar" så snart jag anlände på tävlingsplatsen och såg den den lilla plätten inringad med plastband där tävlingen skulle äga rum. Dessutom vad rutan uppmärkt med sprayfärg..

Hur som helst, platsliggningen gick kanon, förutom att jag höll på att få ett sammanbrott där jag stod och gömde mig. I synnerhet när en av mina medtävlanden sa att hon var glad om hennes hund låg kvar... Alla låg i alla fall och Caki låg duktigt med hakan i backen hela tiden.

Lite jobbigare blev det när det var vår tur att köra momenten. Kan väl säga att fokus måste ligga på miljöträning ett tag framöver, hon hade nämligen en hel att titta på tyckte hon och det blev en hel del missar. Trots det höll hon ihop rätt så bra och de mesta avdragen upplevde jag berodde på tappat fokus och dk´n som kom sig av att hon var splittrad och tittade bort ibland.

Eftersom hon ändå kändes hyfsat fräsch så bröt jag aldrig utan körde på (hade självklart varnat ekipaget efter att jag ev skulle gå av tidigt så attt hon kunde hålla sig beredd). Så strulade det som tusan på sista momentet (fjärren), jag så Caki-ligg! istället för ligg! på sista läggandet varpå hon först trodde att hon skulle komma och hoppade en bra bit framåt innan ytterligare ett ligg från mig fick hennne att lägga sig. Jag trodde att alla chanser till 1:a pris försvann i och med det, men vi lyckades faktiskt kravla oss precis ovanför gränsen. Duktig, duktig liten kaka! (Och en hel del tur faktiskt..)

Nu får vi börja jobba med treans moment vilket ska bli superkul, men oj oj oj vad miljöträning, tävlingsträning och kedjning det ska bli innan det blir tal om tävling igen. Min plan är nämligen att vänta till hon är mycket, mycket säkrare innan jag ger mig ut på tävlingsbanorna igen, för det här var verkligen mycket mer nervöst än roligt...

Fast nu är det väldigt roligt förstås:D och Caki har frikort på att bete sig lite hur som helst ett tag framöver...