Heos träning så här långt

Det kan ju vara kul att skriva ned vad man gör för att kunna skratta åt det så småningom, så jag skriver en liten redogörelse för allt det vi gör som med god vilja kan betraktas som träning.

Sedan han kom har jag jobbat med att betinga ljud, dvs att jag låter/pratar på ett visst sätt när vi kampar, småbusar utan leksak, när jag vill lugna honom och när det är matdags. Det funkar hittills jättebra och jag tror att jag kan påverka honom lite med mitt röstläge, framförallt när det gäller nu-är-det-mat-ljudet så klart - då blir han alldeles vild (ni fattar såklart att jag tänker lite belöningssignal i framtiden här), men även i de andra lägena. Överlag upplever jag honom som väldigt känslig för vad jag säger, vilket gör honom lätt att kommunicera med.

En annan grej som jag försöker tänka på är att skapa en signal som betyder typ "grattis till dig, nu får du göra nåt kul som kan leda till belöning". Jag jobbar så att ibland när han ger mig uppmärksamhet eller kommer fint på inkallning på promenad så ger jag min signal (klappar händerna och pratar på ett speciellt sätt) och låter honom jaga mig lite innan han får en leksak. Jagandet ska så småningom bli till en snutt fritt följ eller ett moment, och signalen inbjuda till en stunds roligt arbete. Jag hoppas att jag, genom att använda kontrasten mellan inget arbete = ingen belöning och arbete = chans till belöning (signalen kommer ju vid uppstart till arbete från vila till att börja med), ska skapa en riktigt positiv känsla för den här arbetsignalen.

I förlängningen vill jag så klart kunna använda den här signalen mellan moment i en kedja och förhoppningen är att han då ska uppfatta den som positiv samtidigt som han är helt inställd på att göra nåt innan belöning. Det vore skönt att slippa problemet med besviken/frustrerad hund efter utebliven belöning och att behöva jobba upp tillåtna belöningar som kanske i slutändan ändå blir en besvikelse för hunden. (Nu är ju hundar olika, och vissa gillar klappar och beröm, men inte alla.)

Istället för att jobba med moment + tillåten belöning/beröm + ev riktig" belöning, alt ett moment till, så tänker jag alltså jobba med "grattissignal" + moment + belöning, alt grattissignal. Alltså antingen belöning eller "grattis du får göra en grej till!" Funkar nog bara om hunden verkligen gillar sitt "grattis", men har då fördelen att hunden kan bli glad över att få jobba och inte behöver fundera över om den får sin belöning eller om den måste jobba mera först. Det ska bli så sjukt spännande och se om det här kan ge nåt!

I leken tänker jag än så länge bara på att det ska vara kul att leka, i synnerhet att ha dragkamp, och det ska vara roligt att leka hos/med mig. Jag håller alltså inte på att lära in släppanden osv ännu, utan villkor för hur man leker får komma senare. De regler som jag nu försöker få honom att förstå rör sig snarare om vad men får leka med, dvs inte mattes kläder, skor eller kroppsdelar, och när man får leka, dvs inte när matte leker med Caki (går sådär om man tänker sig att det är en normal valp, men riktigt bra om tar med i beräkningen att det är en malle).

Jag har också börjat ta med mig hans mat ut på promenaderna ibland för det börjar bli dags att belöna inkallningar med godis emellanåt. Hittills har jag passat på att belöna socialt i första hand eftersom han gillat det och kanske plockat fram en leksak, men jag vill ändå stärka upp inkallningen rejält innan han upptäcker allt intressant som man kan springa fram till/jaga. Självklart måste jag ändå experimentera och göra lite annorlunda än tidigare (nyfiken som jag är), så nu är planen att belöna sällan men ordentligt, alltså ska han bara få belöning för inkallning 1-2 ggr/dag, men då är det en helt mål mat som åker fram. Jag får väl rapportera om hur det går..

Första "shejping"-passet avklarades alldeles nyss och bestod av totalt tre godbitar som han fick för att lugnt titta på när Caki tränade. Enligt min lilla filosofi så var han lös runt oss medan jag shejpade en variant av baktassar på kloss och ignorerade honom så gott det gick när han slickade på min godishand. Det blev ett ganska långt pass (mest för Heos skull) och han fick en liten smakbit när han verkligen hade suttit/legat lugnt ett tag.

Den enda övriga mat-träningen så långt består i att jag ger honom lite av maten för hand ibland (efter att han ätit nästan hela portionen och är ganska nöjd). Det är min mata-i-olika-positioner-träning som ska få bli favorit i repris så småningom (har bara precis börjat). Jag vill helt enkelt lära honom att det ibland lönar sig att vara kvar i den positionen som man befinner sig i (stå, sitt el ligg) för att maten serveras dit och att det inte går snabbare om man försöker möta upp godishanden. Den träningen la grunden för stadga hos Caki och var helt suverän tyckte jag då, återstår att se hur Heo svarar.

Mer än så här gör vi inte ännu, men så har han inte varit här mer än 2 veckor heller (imorgon blir han 10 veckor, visst har det gått snabbt!).

Puh, inte så farligt som jag befarade... ännu

Igår var min valp ganska mycket "jobbig mallevalp med humör" vilket resulterade i att jag behövde plåstra om mig lite vid ett tillfälle och höll på att bli tokig över att försöka hålla ordning på två helvilda djur (Caki är ju väldigt lätt att varva igång om man säger så). Då ringer världens bästa hundvakt Elin och ber om att få låna Caki lite. Toppen tänkte jag, jag kan ju behöva ha fokus på den lilla en stund om han nu tänkte ta och bli odräglig.

Vad har då hänt? Jo den lilla gullungen har sovit nästan hela tiden. Stackarn var nog alldeles övertrött av allt han varit med om på sista tiden (massor av roligt bus t ex), och det är nog inte alltid lätt för honom att få vila tillräckligt när han har en storasyster som alltid är på hugget. Minsta lilla jag rör mig inomhus, så flyger hon upp och är redo att hitta på nåt kul.

Sömn gjorde i alla fall susen och han är jättegosig och söt igen, men den här gången låter jag mig inte luras fullt ut - jag vet nog vad som väntar...;)

Vid närmare eftertanke

så är det nog en malle jag fått hem. Behöver väl inte säga mer...:D

Att undvika skrik, pip, gråt och tandagnisslan

Så här långt är livet med två hundar lite jobbigare, mycket roligare och väldigt utvecklande för mig som hundmänniska, hundtränare och (för att häda lite:)) flockledare.

Det är helt underbart att ha två kompanjoner med sig ute och man blir utan tvekan mer uppmärksam på världen runt omkring när man ska sätta sig in i hur två hundar, i olika åldrar, upplever saker och ting. Det kan ju vara allt från löv som blåser till joggare som springer förbi.

Att ha en äldre hund som föregår med ..hmm.. exempel kan förstås både hjälpa och stjälpa ens egna idéer om hur valpen ska uppfostras, men det är utan tvekan så att man kan få en fördjupad relation till sin äldre hund när det kommer smått. Håller ni inte med? Aldrig uppskattar man väl den kommunikation och samhörighet man har med den äldre hunden så mycket som i kontrast till ett litet busfrö som man inte alls känner än, hur underbar, söt och gosig den lilla än är.

Jag "tränar" ju ännu inget med Heo utan vill bara lära känna honom och låta honom hitta sin plats i flocken, men det finns ju massor av saker att göra för att få vardagslivet att fungera och skapa optimala förutsättningar för bra träning i framtiden.

En utmaning med två hundar är ju att den ena ska sitta tyst och lugnt när den andra tränas och det här känns jätteviktigt för mig. Jag tänker göra mitt allra bästa för att slippa hamna i den situationen att den ena sitter och klagar när den andra körs, eller att jag tvingas sätta bort den ena hunden, alternativt låta den sitta och gnälla i bilen.

Min tanke kring det här (inspirerad av bl a Eva Bodfäldt tror jag) är att det är frustrationen över att bli "bortstängd" som framkallar mest pip. Alltså så får Heo vara med mitt i smeten så mycket som möjligt och där lära sig spelet om vems tur det är. Jag gör små övningar där jag leker med en i taget och bara blockerar honom med armen/ håller honom i selen när jag leker med Caki med den andra handen. Då är han så nära att han inte låter och när han lugnt tittar på (man får ju självklart anpassa hur "vilt" man leker med den andra hunden) så blir det hans tur. Jag kör även lite små pass lydnad med Caki där han får vara lös och ignorerad, och hon får öva på att ha störning. (Vill jag träna mer "på riktigt" med henne så gör jag dock det när han är trött och ligger hemma och sover, helt ovetandes om att det är lek vi ägnar oss åt.)

Idag och igår har jag också haft med mig Heo som assistent när jag kört små uppletande övningar med Caki. Medan Caki sitter och väntar följer Heo med mig ut och vallar en korridor och jag gömmer grejer när han inte ser, sen går vi tillbaka och skickar Caki. Heo är helt lös hela tiden och gör precis som han vill, men än så länge väljer han att hänga med mig och sitter bara lugnt och tittar på. Lite värre är det när det ska belöningslekas, men tack vare våra övningar sen tidigare så går det rätt bra och båda får leka lite. Så himla skön stämning det blir när man kör lite så här! Jag tror verkligen att det kan bidra till en lugn attityd kring det här med arbete, gäller bara att öka svårigheterna långsamt och inte köra alltför stojiga övningar när jag har båda med. Sen tror jag också att det bidrar på ett bra sätt att han är med så mycket sittandes i sin väska - då vänjer han sig vid att att titta lugnt och fint på saker som sker runt omkring. Det känns som vi fått en bra start i alla fall!

Nog för att han är helt ok...

...men man vill ju inte gärna riskera att hamna nos mot nos för den skull, tycker Caki.

Lata dagar

Nu har jag dammat av min gamla kamera för att kunna ta lite kort under valptiden. Men det blir bilder av enbart informativ karaktär, så värst bra blir dom inte. (Inte bara kamerans fel, men ganska mycket.)

I brist på fötter att sova på går det tydligen bra med svettiga skor. Om man inte får ligga på sängen förstås.... (Jag vet att jag är hopplös, men det är ju så himla mysigt att ligga och vila tillsammans hela gänget - och inte ska hundarna behöva gå upp bara för att jag vill:))

Okey då

...det får väl bli lite så valpuppdateringar och annat här ändå:) Trodde annars att jag var den sista människan i Sverige som gick med i FB (kennelmamman lockade med valpinfo där och då kunde jag inte stå emot...).



Så här långt är Heo helt fantastiskt underbar! Så himla söt och gosig, jag undrar nästan om det är en malle jag fått hem. Kanske gårdens Labrador Emil har varit framme innan den tilltänkta fadern (som komiskt nog också kallas för Emil) hann? Nu vet jag förstås att det säkert blir ändring på det här och att han nog blir odräglig så småningom - men ändå! Inte är han tråkig heller, för han leker gärna om man bjuder in till det...

Heo har redan hunnit med att åka på tävling, spåra, köra uppletande och tränat lydnad - alltihop sittande i sin väska på magen. Han är verkligen hur cool som helst - sitter lugnt och tittar medan Caki jobbar och passar gärna på att smyga till en puss emellanåt.

Det enda som möjligen är lite jobbigt, fast mest sött, är att han vill vara precis bredvid hela tiden. Alltså flyttar han runt och lägger sig bredvid fötterna (eller helst på) när man pysslar hemma och har lite svårt att förstå poängen med att sova för sig själv i sin mysigt inredda bur. Men jag har börjat försiktigt med den träningen och nu börjar det lossna lite. Jag gör så att jag sätter in honom i buren och sitter bredvid med dörren öppen och hindrar honom från att gå ut, när han fattat att jag vill att han ska vara kvar inne och lägger sig till rätta stänger jag dörren försiktigt. Jag sitter kvar precis bredvid till han somnar och sen flyttar jag mig lite - då tittar han upp och gnäller kanske lite, men somnar oftast snabbt om igen. Tänkte testa det här ett tag så får vi se, men det känns som om han inte varvar upp så mycket på det här sättet. I morse försökte jag skippa de första stegen och stängde in honom direkt med en leksak fylld med burkmat, men det dög tydligen inte förr herrn även om jag var en meter ifrån, så det blir att återgå till metod nr 1.

I början var Caki lite kinkig och tyckte mest att han var läskig, men nu börjar det funka helt ok här hemma - dröjer nog inte länge innan det är konstant lekstuga här misstänker jag.

Min tanke är att han ska få lång tid på sig att upptäcka världen, så ingen "träning" är aktuell på länge. Jo det blir så klart att han får lära sig sitt namn och så där, men det går ju av sig själv i vardagen. Det är ju också smidigt att han är så gosig för han kommer glatt för en liten kelstund om man kallar på honom (skönt att slippa ta fram godis redan, det är så bra att jag kan belöna Caki utan att han fattar vad det är frågan om ens en gång).

Hittills är jag alltså bara stormförtjust i den här lilla killen!

Heo

Kolla in den här underbara lilla varelsen som Vendela förevigat på bild!




















Efter mycket om och men så har jag gått med i FB till slut. Kan hända att jag delar med mig lite info av mer personliga karaktär där istället för här, tex sånt som rör mina hundar, ev tävlingar osv. Vore jättekul att ha kontakt med er där! Hittar ni inte mig så mejla.